Amalia Wänman

Högen är en plats där det oönskade samlas. En lagringsplats och en utökad hjärna. Ett mystiskt ställe där man tror sig kunna finna allt man söker, allt som tappats bort; om man bara skulle få tiden att ta sig igenom det enorma berg som utgör högen.

Allt är ansamlingar av något. Av minnen, av det outsagda, allt det som utgör grunden för det vi står på idag.

Om jag skulle rita upp släktförhållandet skulle det inte vara i formen av ett träd. Det skulle vara ett torn. En staplad pyramid, tätt packad. En ansamling av huvuden.