William Segerlind

Ett träd kommer snart att falla, men bör få ligga kvar som en del av kretsloppet.

I mitt projekt undersöker jag experimentell preservering, i relation till hur vi behandlar vår byggda miljö. Samtidigt som äldre strukturer skyddas under konservativ fetischism, rivs och förändras yngre byggnader ofta utan eftertanke.
Jag placerar mig i skärningspunkten.

Jag föreslår ett förhållningssätt till ruinen som både minnesbärare och aktiv resurs. Den får existera i sitt tillstånd, men också byggas vidare på, omformas och återaktiveras. På så vis blir den en del av en pågående process, likt ett fallet träd i skogen.

I en stad där invånarna sällan ges inflytande över sin omgivning vill jag öppna upp för att platsen kan tas i anspråk, brukas och förändras över tid. Genom att möjliggöra detta skapas förutsättningar för organisk tillväxt. Med Enskede gårds tunnelbanestation som utgångspunkt vill jag transformera platsen till en levande och föränderlig struktur, präglad av dem som använder den.