Klara Djamila Kassman Soukkan

Projektet “Material Death” ifrågasätter idén om materiell död. Våra system får oss att
tro att material försvinner när de slängs eller inte längre är brukbara. Materia
försvinner aldrig, utan fortsätter att existera, cirkulera och påverka kroppar,
ekosystem och infrastrukturer.

I min praktik arbetar jag med material som betraktas som skräp, vilka jag väver
samman med hampa som varp. Vävandet blir en långsam process, ett sätt att
stanna kvar med material som blivit bortkastat. I stället för att korrigera materialen
försöker jag vara kvar med dem och erkänna deras fortsatta existens.
I detta projekt vill jag förändra hur vi ser på material och skapa en relation till det vi
har omkring oss.

Jag är materia, du är materia, i tid, i rum.